Curt & Roland har gjort flera frikyrkliga plattor med countrystuk, lite som att välja mellan pest och kolera och satsa på båda kombinerade som en piffig kolerapest. Här har de tagit sig an något som kan bli precis hur dåligt som helst om man inte har talang för det, nämligen att göra en barnskiva.
Konceptet är att Curt & Roland reser iväg med en tidsmaskin och landar vid olika historiska tidpunkter, så som syndafallet och Davids kamp mot Goliat.
På omslaget ser vi Curt och Roland sitta och huka i en särdeles illa tecknad tidsmaskin. Perspektiven är helt åt skogen, med asymmetriska plåtar i karossen och en liten trappstege som jag inte blir klok på hur den är tänkt att sitta. Hur mycket duon än hukade sig fick de inte plats i kabinen, utan fick amputeras vid knäna för att kunna sitta bekvämt. De är klädda i silverdräkter och en av dem har fått en toasits om halsen à la Doktor Mugg, samt långa otäcka handskar. Maskineriet i rymdkapseln verkar bland annat bestå av en xylofon, en vanlig telefon och en hushållsvåg.
På baksidan berättas det kort om handlingen, följt av meningen ”GISSA OM DET ÄR SPÄNNANDE!” Min gissning är att nej, det är det inte. För när man viker upp omslaget och tittar på bilderna så berättas hela skivans berättelse i tio korta punkter, inklusive slutet där Curt vaknar och inser att allt bara var en dröm. Genast är den lilla spänning som mot all förmodan hade lyckats smyga sig på som bortblåst av en industrifläkt, och lyssnandet blir en enda lång transportsträcka mot destination Besvikelsen. Den krystade drömavslutningen förklarar dock hur de kunde besöka ännu mer krystade historiska händelser som inte har ägt rum.
Konceptet är att Curt & Roland reser iväg med en tidsmaskin och landar vid olika historiska tidpunkter, så som syndafallet och Davids kamp mot Goliat.
På omslaget ser vi Curt och Roland sitta och huka i en särdeles illa tecknad tidsmaskin. Perspektiven är helt åt skogen, med asymmetriska plåtar i karossen och en liten trappstege som jag inte blir klok på hur den är tänkt att sitta. Hur mycket duon än hukade sig fick de inte plats i kabinen, utan fick amputeras vid knäna för att kunna sitta bekvämt. De är klädda i silverdräkter och en av dem har fått en toasits om halsen à la Doktor Mugg, samt långa otäcka handskar. Maskineriet i rymdkapseln verkar bland annat bestå av en xylofon, en vanlig telefon och en hushållsvåg.
På baksidan berättas det kort om handlingen, följt av meningen ”GISSA OM DET ÄR SPÄNNANDE!” Min gissning är att nej, det är det inte. För när man viker upp omslaget och tittar på bilderna så berättas hela skivans berättelse i tio korta punkter, inklusive slutet där Curt vaknar och inser att allt bara var en dröm. Genast är den lilla spänning som mot all förmodan hade lyckats smyga sig på som bortblåst av en industrifläkt, och lyssnandet blir en enda lång transportsträcka mot destination Besvikelsen. Den krystade drömavslutningen förklarar dock hur de kunde besöka ännu mer krystade historiska händelser som inte har ägt rum.
Bland höjdpunkterna på omslagets insida bör nämnas att Roland har byggt sin tidsmaskin medelst såg och hyvel, han har alltså snickrat en egen tidsmaskin vilket är rätt starkt jobbat. Och att Goliat tydligen var en Alexander Bard-liknande skäggtransa med solhatt och kortkort kjol.
Det grämer mig oerhört att målarboken inte fanns kvar i mitt exemplar.
Från Skammens år 1977.
Det grämer mig oerhört att målarboken inte fanns kvar i mitt exemplar.
Från Skammens år 1977.